27 februari 2009

hopp om livet

Hej govänner,

och många tusen tack snälla, goa ni som skrivit så många fina krya-på-dig-hälsningar - helt underbara är ni. Jag blir alldeles varm inombords! Och mycket piggare :-)
(Fast jag vill helst inte tänka på stabbiga stekar, chilisåser, kaffe och sånt ännu. Nä, mild, fräsch och sval mat i små portioner än så länge, tack.)

Om vi alla är friska i helgen (hoppas, hoppas) ska familjen Tidsmästarinna dra iväg på en liten miniturné till Karlstad. Där har jag knappt varit förut! Är det någon av er raringar som har tips på någon trevlig restaurang, barnvänliga utflyktsmål eller någon kul butik där?
En butik som vore kul att besöka är Noll54 Interiör. (Vi får väl se vad jag kan hitta på att muta mindre intresserade familjemedlemmar med!) Bilden är lånad från Noll54:s websida.


Vi hörs snart igen godingar!
Kram

Susanne

24 februari 2009

kräksjuka anyone?

Åh.
Nej.

Lever jag fortfarande egentligen?

En (mycket klen) kram

Susanne

19 februari 2009

tidsmästarinnan - espressomaskinen 1 - 0

Hej alla godingar,
här sitter en riktig tröttmössa och skriver...
Nu har jag jobbat några dagar på mitt nya jobb och känner mig mer än lovligt förvirrad (men glad). Det bara snurrar i skallen av allt nytt.
Till och med kaffebryggaren, som är en riktig, fin espressomaskin (hej då pulverkaffet från gamla jobbet!), ger mig huvudbry. Idag lyckades jag för första gången göra en caffe latte alldeles själv, det tog bara drygt tio minuter och med bara lite kaffesump som sprätte över hela diskbänken. Riktigt varm lyckades jag visserligen inte få mjölken i det där lyxiga mjölkskummar-röret på espressomaskinen, men det tjöt väldigt högt åtminstone! Väldigt högt alltså. Och det går ju fint att värma på latten lite i mikrovågsugnen efteråt bara.
Om de nya arbetskompisarna tycker jag verkar lite udda? Det kan jag inte tänka mig.

(Bilden lånad från House Doctor)

Mina stackars krukväxter vill nog gärna ha ny jord snart... är det inte dags att plantera om dem nu i februari? Minns jag fel?
Lite till får de i alla fall vänta, jag är alldeles för trött just nu. (Hemma hos oss brukar det ärligt talat vara några enstaka som har turen över huvud taget. Vissa år drar de alla en nitlott.)
Men det skulle vara skönt att stå och pyssla med jordiga händer en stund, lyssna på radion och tänka på våren.
Tack alla snällisar som läser och skriver så goa kommentarer! Jag kikar in hos er så snart jag får skallen på plats här :-)

Kram kram

Susanne

16 februari 2009

ett ILLBLÅTT skrivbord före och efter



Hej alla goa vänner,
i somras köpte jag den här färgklicken till skrivbord.
Nu står det i lilla loppans barnrum, i lite neutralare färgskala tycker jag :-)


Från Lagerhaus kommer presentpapperet som blev lådpapper. Rosa och med färgglada muffins, det går hem både hos mor och dotter i vår familj...



Bara att sätta igång med pyssel, pärlor och teckningar nu!


Oj oj hörni! Idag är en lite speciell dag för mig. Jag har börjat ett alldeles nytt jobb. Det känns helt otroligt kul (och jajamen, jag känner mig även helt otroligt ny och grön :-). Jag ser helt klart fram emot att känna mig lite mer hemma bland arbetsuppgifterna, kan man säga! Men mina nya arbetskamrater är snälla och tålmodiga och framför allt är de väldigt trevliga, så jag känner mig verkligen välkommen. Skönt!

Ha det så gott - vi hörs snart igen!
En stor varm kram,
Susanne

11 februari 2009

hurra för chåklaaa


Det är ju helt obeskrivligt ljuvligt när jordens bästa syster far till pralinland och tar med sig tjusiga chokladbitar hem.
Choklad är ju förresten så gott som en grönsak - ja, kakaoböna - det hörs ju. Bara att mumsa på med andra ord.
Kram i februarikvällen,
Susanne

10 februari 2009

vårlig dukning i vitt och grått

Hej på er govänner,


Nu har jag varit inne hos de rara tjejerna på min favvisaffär Ambiance här i Stockholm och suckat av fröjd, som vanligt. Kolla in den här snygga festdukningen, till exempel. (Det vore ju en dröm, om bara vissa familjemedlemmar slutade att kladda så mycket med köttfärssåsen hemma hos oss :-)


Duken är också supersnygg! Det där lilla "skrynklet" var en fin detalj tycker jag.

Ett likadant zinkhjärta som det på tallriken fick jag förresten i present av Pia-Maria och Anna! Jag blev så glad och paff så jag blev alldeles stum... TACK snälla ni!


Vad fint att mixa ljusblått och rött i ett barnrum. Jag tror allt det kommer att bli lite mer blått i femåringens röd-rosa-vita rum framöver.


Murgröna på båge vid en vit spegel, två riktiga klassiker.
Om ni har vägarna förbi någon av trädgårdsmässorna i Kista eller Älvsjö i vår så passa på att kika in i Ambiance monter.
Kram!

Susanne

5 februari 2009

gamla lakan i fönstret


Hej alla goa vänner!
Det blev faktiskt finare än det låter att hänga upp gamla lakan i fönstret. Här är resultatet av mitt lilla fredagsnöje häromsistens: ett broderat överlakan som min falkögda mor hittat till en billig peng (hoppas jag! För nu har jag klippt sönder det, mamma!!).


Äntligen har lampan i fattigmanssilver från Indiska kommit på plats också (jag inser nu att den har legat och väntat i sin kartong sedan september... jag kanske borde byta namn på den här bloggen?)


Ett stort monogram i rött och rosa passar perfekt till flickrummet.
Och det var ju hur enkelt som helst att bara klippa av lakanet och sy en kanal upptill. Till och med bredden var perfekt till lilla damens fönster. Tänk om alla projekt man ger sig i kast med var så smidiga...
Här kommer en varm kram!

Susanne

2 februari 2009

hemliga tulpaner på torget

De här tulpanerna köpte jag häromdagen på Hötorget. Mannen jag köpte dem av var hysteriskt rolig, jag tror han höll på med prisdumpning i liten skala. Han vrålade "Tre buketter! Tre buketter!!" men han ropade aldrig ut vad priset var. Han jonglerade med buketterna som en bartender med sina flaskor, och vrålade högre och högre: "Tre buketter!!"
-Jamen vad kostar tre buketter då? frågade jag, artigt men ganska högt, för att han överhuvudtaget skulle höra mig över sitt eget saluförande.
Då böjde han sig långt fram över alla blommor och viskade hest "Sjuttio kronor".
Han viskade likadant till tre andra kunder innan jag hann få mina tulpaner och betala. Antingen ville han inte att konkurrenterna på torget skulle höra honom, eller möjligen ville han bara få oss kunder att tro att priset var så fruktansvärt lågt att det måste hållas alldeles hemligt.



Jag köpte trots allt inte några prisdumpartulpaner, utan papegojtulpaner, som jag är alldeles frälst i.
Vi hörs snart igen - kram!

Susanne