mamma sparkar ner garderoben

Ohhh, ni skulle sett mig igår alltså.
Det var jag, de räliga gamla garderoberna, mina foppatoffelbeklädda fötter, och den största hammaren vi har i huset.
Hai-yaaaah!
Verkligen ett bra sätt att få utlopp för eventuella aggressioner.

Den här gamla rackaren är numera historia, tillsammans med en likadan fuling som stod intill. Jipiiii!
Observera förresten de fula vita metallskenorna på golvet bredvid, det är sådana där dåliga som lossnar, vilket gör att hela hyllan brakar om man skulle få för sig att lägga en liten nylonstrumpa på hyllan till exempel.

Så HÄRLIGT att bli av med garderoberna! Visserligen är jag mycket för återvinningstänk och att ta tillvara på saker, men åttiotalets snickerikvalitet lämnar lite övrigt att önska får jag säga.

Förutom att jag har mejat ner fula möbler har vi haft otroligt mysigt besök av goda vänner här hemma också. Och en svart labradortjej som man bara föll pladask för, oj oj vilken gobit.

 
I plutteträdgården just nu, engelsk vallmo och gamla hederliga bondsyrener. Alltid pålitliga trädgårdskompisar.
Vi hörs hörni!

Kram
Susanne