31 januari 2008

Tävling!

Nää, nu är jag allt lite trött på den här vintern, nu får vi hitta på nåt kul, eller vad tycker du?

Var med i en utlottning vetja!
Den går till så här: lämna en kommentar till detta inlägg. Du behöver inte ha någon egen blogg och du behöver inte ha lämnat kommentarer här förut!

Det enda du behöver göra är att tipsa om en bra bok, eller en bra film. Vad som helst, men något som just du gillar. Det kan väl sitta fint med lite läs- och filmtips i detta mörker. Och alla som tävlar kan ju ta del av varandras tips, är inte det fiffigt så säg? :-)

Tävlingen är öppen till söndag 3 februari kl 23.00. Sen drar jag en vinnare, som får lite smått och gott i pysselväg. Det mesta har jag hittat på Panduro, bland annat små änglavingar och en sådan där fiffig tång som jag skrev om häromdagen, som är tre-i-ett (plattång, rundtång och avbitare) om du ska fixa med kedjor, smycken och sånt.




Ett tröstpris kan det också bli, vi får väl se vad jag hittar på :-)

Jag kan ju börja tipsa själv - en film som jag fullkomligt älskar: Amelie från Montmartre.

Så där! Kom igen nurå!
Kram från
S.

PS - Tusen tack trollmor för mitt fina pris som jag vann hos dig, det kom i brevlådan igår!

29 januari 2008

känner du igen dig?

Är det möjligtvis någon mer än jag som känner igen sig i följande scenario?
Scen: Ett trivsamt och lagom rörigt radhus. Kvällsmaten snart klar, barnen leker i väntan på mat och Bolibompa. En kvinna har just kommit hem från jobbet till sin kära familj.

Han: -Såg du avin på köksbordet?

Hon (glatt överraskad): -Jaaa! Vad kul, har paketet kommit!!

Han: -Vad är det för någonting?

Hon (oskyldigt): -Ehrm... ett par ljuslyktor bara...

Han (anar man ett stänk av mild ironi?): -Jaha. Ja, det behövde vi ju, verkligen.


Behöver och behöver... vi har väl några stycken får jag erkänna.
Men det är ju så mörkt hela tiden så man blir tokig!! Och fattigmanssilver därtill. Helt oemotståndligt, faktiskt. (Dessa kommer från Me and my home.)

För övrigt har jag köpt en ny handväska. Ingen dyrbar historia, men jag är helt onaturligt rädd om den så här i början (kanske för att jag innerst inne vet att om några veckor är den full av smulor, hopskrynklade kvitton, sand från sandiga barnvantar, utspillda Fishermans Friend, samt läppglans där locket ramlat av (dvs lätt lurvig). Jag måste liksom hedra och ta hand om väskan denna härliga första, krispigt nya tid i dess liv). Några regniga dagar förra veckan bar jag till och med omkring min älskade nya väska i en begagnad Ica-kasse för att skydda den mot fukten. Jag vet inte jag, det kanske förtar intrycket litegrann?

Jag går här och lurar på en liten tävling eller utlottning. Du får kika in snart igen och se vad det kan bli...

Varma kramar!
S.

27 januari 2008

klura på något kreativt - del två!

Nu har jag limmat, spikat och bänt lite hit och dit med min nya tre-i-ett-tång (jajamen - plattång, kniptång och rundtång i ett, rätt fiffigt va?). Resultatet är kanske ingen världsomvälvande ny inredningsdetalj direkt, men jag är ganska nöjd i alla fall!
Alltihop började med att jag så gärna ville få fatt i en fin dekorativ kedja med små klämmor, som jag har sett i inredningsreportage och även på flera fina bloggar. Men så tyckte jag att de låg lite högt i pris, och började snoka runt på järnhandlar och hobbyaffärer för att se om jag inte kunde få ihop något liknande själv (det blir ju lite sport av det hela när man väl får något för sig också!)

Sen hittade jag drivvedsbiten som har legat och skräpat hemma (i åratal), möjligen till vissa familjemedlemmars undran, i väntan på ett bättre öde.
De "färdiga" kedjor som man kan köpa i handeln har oftast små madonneberlocker som dekoration, men eftersom jag ju är lite tveksam inför madonnor går jag ut försiktigt med ett diplomatiskt och neutralt hänge istället (från Panduro).

Klämman skall egentligen användas till någon typ av sladdar, jag har ingen aning om hur, men jag knipsade bort lite onödiga bitar så nu är de fullständigt anpassade till inredning istället :-)

Kortet med de små plantorna (som syns på den översta bilden) kommer från Me and my home (rara Sofia som har butiken skickade också med ett extra kort, i en annan modell. Sånt uppskattas väldigt mycket här.)

Det söta mini-hjärtat har min goa bloggvän Klewa gjort till mig och skickat ett helt gäng, perfekta allihop. Jag är så glad i dem!


Och nu när jag är klar inser jag att jag allt gärna skulle lägga vantarna på en sån där "färdig" dekoreringskedja ändå. Jag har många grejor kvar jag kan hänga upp må ni tro :-)

Kram till dig
från
S.

24 januari 2008

jag klurar på något kreativt - del 1

Hmm. Vad ska man kunna hitta på för roligt av en bit drivved från Bästkustens salta vågor och några gamla metallklämmor? Jag får klura lite på det och återkomma inom kort! :-)



Jag har nog sagt det förut, men jag gör det igen: det är en sån fröjd att läsa alla kommentarer jag får, jag blir så himmelens glad för varendaste en. Ni raringar som skriver en rad och har egna bloggar brukar jag alltid kika in hos, och så hittar jag en massa roligt, och jag klickar mig vidare och vidare och drömmer mig bort och blir superinspirerad... och vips har det gått en låååång stund :-)
En go och varm kram till dig som läser det här.
S.

22 januari 2008

räkfrossa, Tine K och en mallgroda (jag)

Ja visst var det räkor man ska använda min loppisvas till egentligen! Ni var många som gissade rätt - Tina i Värnamo, Nostalgi och Romantik, Alegni och Poppins... vilka kunskapskällor ni är!


Förresten såg jag en precis likadan på Myrorna här i Stockholms city igår för saftiga 125 kronor (jag köpte min för 20:-). Dom är faktiskt lite prilliga på Myrorna här ibland om jag får uttrycka min ringa mening (och det får jag ju eftersom det är min egen blogg, ha ha!). Jag såg också en glaskanna från Ikea för långt över hundralappen på samma affär, jag har en likadan hemma, priset på det stora varuhuset var max 59 spänn.
Håhåjaja.

Jag har spanat lite på nätet och hittat en härlig dansk websida - Tine K Home.
Silverblänkande krukor får mig alltid på fall... och fikonträd! Och vilket härligt vitrinskåp här nedanför, rejält och lite annorlunda:


Vilket otroligt ljus i bilden med de blå blommorna.

Att ha tomma ramar på väggen har jag varit lite tveksam till, men det såg faktiskt inte så dumt ut här ovanför...

Supersnyggt med mörkt golv som bryter av mot allt det vita. (Alla bilder ovan från Tine K's websida.)
Tydligen finns försäljning i Sverige via House of Hedda och Lantliv inredning. Och när jag ändå visar bilder på vackra ting så måste jag ju bara visa ett så otroligt fint bord just från Lantliv inredning, som jag försökt locka herrn i huset med (utan större framgång tyvärr):

Det är så fint så jag nästan smäller av.

Har ni läst Pia Printz senaste krönika i Allt i hemmet? Den handlar om inredningsbloggar - jag gapskrattade flera gånger när jag läste den! Precis så där är det ju, min favvokrönikör beskriver verkligheten på pricken, som vanligt. :-)
Och sen höll jag på att trilla av stolen, för i slutet av artikeln tipsar Pia om några bloggar, och hör och häpna - där finns Tidsmästarinnan med! O vad roligt, jag blir alldeles generad. Och jättejätteglad. Och så var det så roligt att kika in på de andra bloggarna som var med, det var flera jag inte hade hittat till förut.

Pia är bäst helt enkelt.

Inga övriga jämförelser överhuvudtaget (hihi), men bäst på Bolibompa just nu är Fåret Shaun, gjord av gänget bakom Wallace och Gromit. Vi älskar honom hela familjen!

Hej svejs och kram på dig från
S.

20 januari 2008

det var ju ingen vas ju

Jag har fyndat en rolig vas för 20 kronor på loppis.

På en liten etikett (som jag har fått lära mig hemifrån att man a-l-d-r-i-g får diska bort) står det "Gullaskruf Sweden". Jag kikade på Wikipedia, det är tydligen ett småländskt glasbruk som fanns mellan 1927 och 1983.


Men det är bara det att det här inte är någon vas egentligen.
Kan du gissa vad det är? (Eller är det bara jag som inte var stensäker på den korrekta användningen av en sådan här pjäs?)


(Anemonerna har ju nästan päls!)

En fråga till: ska det någonsin bli ljusare? Va va va?
Nu är jag trött på att ständigt fotografera i elbelysning. Bah.

Till sist: att gå på loppis med en tvååring i sällskap kan vara väldigt roligt, men banne mig om jag inte badade i svett när vi till slut hade lyckats ta oss igenom glas- och porslinsavdelningen utan att ställa till alltför stor skandal! (Men det var ju rätt bra för min tendens att stå och vela och fundera, nej bara hugg grejorna snabbt som attan och betala, med ett öga på det tvååriga sällskapet hela tiden.)

En fin start på veckan (och mycket solljus!) önskar jag dig!
Kram
S.

17 januari 2008

Furu - en förfärlig fiende

Bland det allra första jag skrev i denna blogg var att jag ville minska furu-nivån i radhuset med ungefär 100%. Jag för väl hittills en rätt ojämn kamp, får jag säga. MEN! (som Tony Irving brukar säga i Let's Dance) - nu har jag allt lagt in en rejäl stöt mot furun i alla fall.
Här är trappan före:

(USCH! Att vi har sprungit upp och ner i detta furu-inferno i mer än två år!)
Och här är - ja, inte riktigt efter får jag väl erkänna, eftersom det inte är färdigt på långa vägar, men i alla fall "senare" då...


Räckena skall också bli vita, och på sikt kommer trappan också att få sig en omgång, men det får vi nog ta proffshjälp till. Under den stämningsfulla plastmattan (*ryys*) finns en ännu stämningsfullare - och bergfast - nålfiltsmatta i original, som grannarna berättat kan ta mååånga arbetstimmar att få bort. Tidsmästarinna eller ej, såna projekt backar jag inför.

Lyktan kommer från Ambiance - men med en galen tvååring i huset kommer den absolut inte att få stå kvar (den höll faktiskt på att åka i backen direkt efter jag tog fotot...)


Under trappan (i vardagsrummet) har det också blivit vitt, gode tid vilken skillnad det blev när furukvistarna kom bort. Här har jag kvar några kulor i fattigmanssilver från trevliga webshopen Nublu, jag tycker dom är så fina och inte så väldigt mycket "jul". En liten spegel och några svartvita bilder i guldram finns också i hörnet (och så en lykta till från Ambiance!). Jag är på jakt efter ett litet bord att ställa i den här hörnan, men än så länge pryds golvet här under av ett Fisher Price-garage och en enorm blå lastbil i plast. Hm.


Nu plockar jag fram megafonen -
Ner med furun - leve den vita målarfärgen!
gastar högljutt eder tillgivna
S.

jag har fått en utmärkelse!


Nämen nu blir jag allt lite mallig. Minsann om jag inte har fått en utmärkelse från en go och fin bloggvän - Klewas krypin heter hennes mysiga blogg! Där finns alltid något kul att kika på, vackra foton och många bra tips. Tack goaste Ewa! (Och hoppas vi kan träffas och babbla på riktigt någon gång snart!)

Jag vet inte riktigt hur det ska gå till men jag skulle vilja skicka vidare den här utmärkelsen till alla som kikar in här (just DU ja!), och till alla som skriver en liten rad ibland, för jag blir så himmelens glad för alla roliga och trevliga kommentarer jag får. Och vilka fina och inspirerande bloggar jag har hittat det här senaste halvåret, det är ju inte klokt egentligen.

Kram till er!
S.

13 januari 2008

En bekännelse

Det var i somras som jag först upptäckte alla härliga och inredningsbloggar. Vilken enorm källa till inspiration!
Och genom att kika in på dessa bloggar började jag själv snabbt bli lite "dansk-franskt"-frälst. Ja ni vet, vitt, gammeldags, skavt och lite romantiskt...

Men. En sak som jag minns att jag tyckte var att det där med att dekorera hemmet med strutar och madonnor var lite - ja, knasigt nästan. "Strutar, njaeeej, det är inte riktigt min smak faktiskt. Ska det föreställa glasstrutar, eller? Och madonnor, hallå! Nästan lite småprilligt."

Jag står upp och erkänner detta idag. Det var då det. Och se nu vad jag själv har ramlat i för träsk - jo, strutträsket.


Mina allra första trevande försök till strutar som dekorationer. Krukan i fattigmanssilver köpte jag innan jul på Fridas Gård. Jag har planterat sköldpaddstuva och murgröna i den. (Man kan skymta vårt soffbord som nog kommer att bytas ut eller målas snart, och soffhörnan med den chokladbruna lädersoffan som hela familjen bor i om kvällarna.)

Jag får helt enkelt ta tillbaka allt jag tyckte i somras och nu hävda motsatsen. :-)


Jahapp, så då väntar jag bara på att den första madonnan ska göra entré här hemma då.
(Fast det dröjer nog om herrn i huset får välja, misstänker jag.)

Kram!
S.

9 januari 2008

vårblommor och lite snusk

Jag läste på Slottsträdgården Ulriksdals blogg om en ny trädgårdsmässa i Sollentuna i början på mars. Idag känns det som att jag skulle kunna gå och lägga mig under en filt och inte komma fram förrän det är dags för vår och trädgårdsmässor.
Möjligen skulle någon kunna locka fram mig med lite nötchoklad eller så.

Jag piggar upp mig med en lånad bild från Ulriksdal!

Har ni förresten provat Göteborgspostens snusktest?
Själv är jag tydligen "en renlig person men utan att gå till överdrift, och utan direkta smuts- eller bacillfobier". Det känns ju betryggande, för ibland tror jag allt att jag har lite bacillskräck ändå, särskilt nu i kräksjuketider. Och ibland om någon hostar på tunnelbanan så försöker jag hålla andan, eller till och med lite diskret blåsa ut luft, så att bacillerna ska blåsa bort från mig. Jag har än så länge inga vetenskapliga belägg för att det hjälper.

Här kommer i alla fall en garanterat bacillfri kram via sajberspejs till dig som läser detta!

S.

7 januari 2008

varför ett lakan ger mig beslutsångest

Nu har jag dragit hem ett nytt loppisfynd, till övriga familjens förundran och glädje.
En lampa i vitt glas. På loppisen hade den en enorm och hiskelig skärm (en sån som är dekorerad med draperingar i sammet som samlar damm, och en liten slokande tygros på mitten), vilket gjorde att jag först inte alls såg själva lampan. Jag behöver nog öva mig på att se bortom sammetsdraperingarna! Det var faktiskt en vän till familjen, M, som hittade den åt mig, hon är fantastisk på att hitta fina saker på loppis, liksom mamma. Pruta är de bra på båda damerna också. Jag tycker det är svårt, men jag försöker minsann ibland jag med!

Nu ser den väl kanske inte så mycket ut för världen än eftersom den saknar skärm, jag vägrade nämligen ta med sammetsdragspelet hem från loppisen :-)
Ny skärm måste alltså fixas. Jag hittade i mina lådor ett vackert gammalt barnlakan med fin spetskant och ett broderat "L". Å vilket arbete. Undrar vems lille älskade bäbis "L" var...
Jag tänkte försöka mig på en klassisk lampkjol, men kan man verkligen med att klippa sönder ett sånt här fint litet lakan? Jag har ju aldrig ens provat att göra en lampskärm förut.


Nu slipper jag nog ändå bli nervös och fumla med saxen, för spetsen räcker inte runt hela lampskärmsstommen (som jag snodde i mammas förråd). Jag får väl hitta ett större lakan som jag kan med att klippa i, helst med en reva eller så, som det inte gör nåt om jag förstör...


Äh, man ska kanske inte ha för stor respekt för gamla ting heller.
Brukar du känna dig lite nervös eller tveksam innan du drar första penseldraget eller sätter saxen i något gammalt fint?

Ha det så himmelens gott i januarikylan, du som läser det här. Snart kommer ljuset (hjälp, då blir det till att putsa fönstren!)
En stor varm kram

S.

4 januari 2008

Sally Ann och en guldbra tradition

Igår var jag ute på rajtan tajtan, åtminstone med småbarnsmoderns ögon sett. Minsann blev det inte både ett glas rött vid Nytorget OCH sen en limefräsch drink på thailändska (helt galet inredda) Koh Pangan!
Jag och en av mina allra goaste vänner, C, har en tradition att just den 3:e januari varje år träffas och ha en sorts "årsredovisning", en sammanfattning av året som varit. Då lämnar vi också högtidligen över en liten anteckningsbok som vi haft med oss i handväskan hela året och skrivit små rader och hälsningar i till varann, som ett helt års vykortsskrivande i en liten bok ungefär - blandade, mer eller (i mitt fall ofta) mindre kloka ord (och i C:s fall ofta inklistrade små roliga karamellpapper eller handtextade lappar från 1800-kallt, gamla foton på mig som hon hittat i sina lådor, och så vidare!).
Jag är så otroligt glad att vi har den här traditionen, även om det är rätt skrämmande att det nu är tio (10) små anteckningsböcker vi har skrivit till varann! Och vad livet har ändrats under de tio åren!

Men egentligen förslår ju inte några timmar sådär. Igår pratade vi oavbrutet i fem timmar, men vi hann inte med allt ändå :-)

Och som toppingen på pistageglassen fick jag en försenad födelsedagspresent som var preciiiis rätt till mig.


En superfin ask av pärlor och ståltråd, som gjord för att pryda nya sovrumsbyrån, innehållande bland annat "Hand Therapy", rosendoftande handkräm till mina fnösketorra stackars händer.
I löööv it. Dessutom kom den från Sally Ann, Frälsningsarméns inredningsbutik, som jag har läst om men inte hittat till ännu. Det stället måste undersökas närmare! Fair trade och snygga grejor är en mycket bra kombo i min bok.
Bilderna nedan har jag lånat från Sally Anns websida.



En goder afton önskar jag eder alla!
Kram
Susanne

1 januari 2008

Ett mellandagsfynd...

Jag gjorde ett fynd nu i mellandagarna.

Tyvärr inte i någon härlig inredningsbutik med 70% rabatt eller så, utan hemma i vårt eget kök.
Jag hittade det ANDRA filtret till diskmaskinen.
Vi har alltså bott i detta radhus i två och ett halvt år nu (och vem vet förresten om detta ANDRA filter var nyrensat när vi flyttade in? Hemska tanke.)
Det sitter ett filter, en liten plasttratt, i botten på diskmaskinen, formad som en badmintonboll ungefär, men med hål stora som enkronor, där det - av naturliga skäl - aldrig har funnits några matrester. Jag har lyft lite på badmintonbollen ibland, vridit lite planlöst på den och skruvat tillbaka den.

MEN. Det fanns alltså ett filter TILL.
Nu är det filtret rensat - och för ert eget välbefinnande undviker jag att gå in på fler detaljer.


Jag är så otroligt glad för alla nya roliga bloggvänner och inspirerande bloggsidor jag har hittat under 2007. Hej på er alla, vi ses under 2008! Ungefär fyra månader har jag bloggat nu, och fullständigt bloggbiten har jag hunnit bli. And I don't need no cure!
Och alla snälla, roliga, varma kommentarer jag har fått. Tusen tusen tack!


Nyår firades hemma i lugn och ro. Här kommer en bild på nyårsbubblet till förrätten (såklart hade vi druckit halva glaset innan jag kom på att jag skulle ta en bild :-)

(Mamma, om du läser det här - en gammeldags vit duk, kan du hysta iväg det åt mitt håll så är du en pärla? Jag hittade inte en enda i mitt skåp, och det hör ju faktiskt till nödvändigheterna. Även om man har duk på bordet ungefär en gång om året...)

Skålade vid tolvslaget gjorde vid med vännerna, norra Europas bästa grannar, och sen såg vi maffiga fyrverkerier och spanade på fjortisar som tänkte slänga smällare i hundbajs-soptunnan på allmänningen utanför vår länga. Dom skrämde vi mammor slag på med skarpa förmaningar och hårda knackningar på fönstret, ha ha!

Ett slumpartat hopplock på storbrickan som funkade ganska bra tycker jag. (Här har bordsduken redan åkt i tvätten eftersom lillebror la sina efterrättshallon i en prydlig rad runt tallriken, samt hällde ut sin lyxiga nyårsmjölk - serverad i ett litet fint likörglas som faktiskt höll hela måltiden och som han var mycket nöjd med.)

GOTT NYTT 2008 - vi ses snart igen!
Stor januarikram
S.